I onsdags var jag med Torres hos en sjukgymnast. Josefin var otroligt trevlig och duktig. Anledningen till att vi var där är för att vi veckan innan var hos veterinären, på grund av att han inte gick rent. Han haltade inte, men han gick väldigt "stickigt". Veterinären sade direkt att det var armbågarna.  Josefine kollade igenom honom ordentligt. Hans nacke och rygg är bra. Troigtvis kommer han även att få artros längre fram. Så nu går han på smärtstillande och har börjat gå på rehab 1 gång i veckan. Han ska gå på trademillen i vatten och få laserbehandling.  Inget lösgående och endast 30 minuters promenader och vi ska gå på mjukt underlag så länge som möjligt. Jag hoppas att nutten blir bra snart. Gör ont i mamma hjärtat att se honom så. 

Foto: Linda Lundqvist

I måndags hade jag planerat att lägga spår till Fokus, men så blev det inte. Istället åkte vi till Angereds BK och tränade agility med Sandra med aussien Ninja. Det var årets första seriösa agilitypass. Herregud vad jag och Fokus hade kul. Han trivdes och älskade det. Fick en nytändning på agilityn. Vi började med slalom. Vi använder oss av slalombågar. Då jag aldrig har använt det fick Sandra hjälpa oss. På Torres använde jag 2x2 metoden. Jag tycker att slalombågar är mycket smidigare, så vi ska använda oss av dom i fortsättningen

Innan jag skaffade Torres var det tänkt att han skulle bli agilityhund. Vi skulle satsa helhjärtat på agilityn, men även testa på nya saker. När han kom till mig började vi med grunderna direkt och gick på en grundkurs för Fanny gott och Thomas Stokke. Både jag och han älskade agilityn, men vi ville vidga våra vyer. Så jag anmälde oss till ett sökläger för Git Jering. DET fullkomligt älskade vi. Men då det var svårt att komma med i en sökgrupp fortsatte vi att satsa helhjärtat på agilityn. Vi tränade även spår och lydnad. 


Då vi inte hade röntgat honom än så undvek vi hopp så mycket som möjligt. Och när tiden var inne bokade vi röntgen. Jag var inte alls orolig. Han skulle max få B och UA. Men tji så fel jag fick. När brevet kom med resultatet, rev jag upp det snabbt som attan. När jag såg resultatet började tårarna rinna. Jag grät så mycket. Jag visste med en gång att jag skulle sluta med agilityn, men jag grät inte för det. Jag grät för att jag var rädd för att Torres skulle få problem i tidig ålder. Livrädd. 


Vi ändrade inriktning, till brukset. Jag kom, efter mycket letande, med i en bra sökgrupp. Vi satsade även mer på spåret. Både jag och Torres trivdes. Vi trivdes mer med brukset än agilityn. Så ja, det var så jag kom in i brukset. 
Jag älskar agilityn, men på hobbynivå. Det är brukset mitt hjärta tillhör. 


Fler agilitytäningar med Fokus blir det definitivt!



Hos Fanny Gott

Spår

 Torres har varit lite stel efter vila och för mycket ansträngning, och så har han även haltat lite till och från i några dagar. förra torsdagen började han tjuta varje gång han gick upp eller när han vred på sig. När jag kollade igenom honom sa han inte ett ljud. Jag kontaktade västra djursjukhuset, som tyckte att vi bör komma in. Vi fick tid dagen där på.

Hon kollade igenom honom, vred och vände på honom, inte ett ljud. Konstigt. Vi gick ut där hon fick kolla på hur han rörde på sig. Han haltade inte, men han belastade inte frambenen, så stegen blev väldigt "stickiga". Efter sträckprovet blev det värre. Vi kom fram till att det nog är hans leder som strular till det. Han har trots allt grad 2. Vi fick smärtstillande som han ska gå på i 6 veckor och tid hos sjukgymnasten den 3/7. Tjutandet berodde antagligen på en sträckning/felbelastning vid nackpartiet. 

Nu blir det inget lösgående eller träning förens vi har träffat sjukgymnasten och får ett program för honom. Hoppas på att Torres blir helt bra. Lillen ska inte behöva lida så mycket.... 

Snart får han göra det han älskar... Att bada!